va rädd jag blev

Idag bestämde vi oss för att åka till ett nytt köpcentrum(alltså till nån vi inte vart på tidigare) o de blev vällingby centrum... men de va inte riktigt vad vi hade trott....vi gick ändå runt o kika lite o träffade några kompisar till älsklingen...så de va nog höjdpunkten på den trippen....
väl på väg kände jag att jag hade ont på sidan av magen o när jag tänkte efter så hade jag inte känt pyret sparka på hela dagen..vilket jag blv orolig för....när vi kom hem gick jag o la mig i sängen o vila o hoppades på att nått skulle hända....
inget hände....jag började knuffa på magen o trycka o sedan vänta på en reaktion....fortfarande inget.....kände hur rädslan börja krypa upp....
efter en stund börja jag att knuffa o trycka ännu mera på magen..väntade en stund....fortfarande ingenting
vid de här laget börja jag nästan gråta.....
efter att bebisen inte reagerat på mer än en halvtimme tog jag i som bara den med knuffande o puttandes....tryckte till från alla håll o kanter...o efter en liten stund kände jag första sparken....GUUUUD vilken lättnad...sen efter de så kände jag mer o mer sparkar o de va så underbart skönt att känna varenda spark....

stora älsklingen gick ut för att springa...jag satte på musses klubbhus till lilla sessan(enda som verkligen funkar för henne att sitta still hela filmen) o så tog jag fram angelsound aparaten för att lyssna på bebisens hjärta.... o de lätt så fint :) ....hade inte vågat ta fram den tidigare... även om jag lätt hade kunnat ta den först så ville jag först känna en spark.... o de va så härligt att få känna sparkarna o sen lyssna på hur hjärtat slog.... :)

så nu passar jag på att sitta o skriva här medans Laura ännu tittar på musses klubbhus....e ju prat om "a anka" och "mimmi" hela dagarna hahaha...verkligen favorit här... :)

slutet gott allting gott med denna dagen :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0